Ska vi inkludera restiden som en del av arbetstiden för våra anställda, och hur skulle det i så fall påverka deras arbetsschema och produktivitet?
Fråga: Hur påverkar restid anställdas arbetstid?
Flera företag har anställda som reser mycket i tjänsten, till exempel för att utföra installationsarbeten hos kunder både i Sverige och i andra europeiska länder. En vanlig fråga som uppstår är om denna restid räknas som arbetstid och vad arbetsgivaren behöver tänka på i dessa sammanhang. När räknas egentligen restid som arbetstid?
Svar från juristen
Generellt sett räknas restid mellan hemmet och arbetsplatsen inte som arbetstid. Detta innebär att restiden inte påverkar regler kring dygnsvila eller veckovila. Men det finns undantag, särskilt när det handlar om tjänsteresor som sker under ordinarie arbetstid. Om resan görs inom arbetstid, eller om det handlar om att transportera gods eller utrustning mellan olika arbetsplatser, kan restiden faktiskt räknas som arbetstid. Detta gäller oavsett om de anställda använder sin egen bil eller företagets bil.
Fritt förfoga över sin tid
I vissa situationer kan restid mellan bostaden och arbetsplatsen klassificeras som arbetstid. EU-domstolen har i fallet Tyco-målet (C-266/14) dömt att restid kan räknas som arbetstid om arbetstagarna inte har en fast arbetsplats. I detta fall stod de till arbetsgivarens förfogande under resan, eftersom arbetsgivaren bestämde i vilken ordning kunder skulle besökas och när dessa besök skulle äga rum. Trots att arbetstagarna hade viss frihet i val av färdväg ansåg domstolen att de inte kunde fritt disponera över sin tid, vilket gjorde att deras restid räknades som arbetstid. Arbetsgivaren hade möjlighet att ändra besöksordningen och kan även ställa in eller lägga till kundbesök.
Dygnsvila och veckovila
För arbetsgivare med anställda som reser direkt från hemmet, utan en fast arbetsplats, är det viktigt att ta hänsyn till restiden till den första och sista kunden när arbetstiden planeras. Detta för att garantera att den anställde får sin dygnsvila, vilket innebär minst elva timmars sammanhängande ledighet inom en 24-timmarsperiod. Även om det ibland kan göras avvikelser, måste arbetsgivaren erbjuda motsvarande kompensationsledighet. Dessutom ska arbetstagaren ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka, så kallad veckovila.
Sammanfattning
För att sammanfatta är det viktigt att förstå att:
- Restid mellan hemmet och arbetsplatsen räknas i regel inte som arbetstid.
- Tjänsteresor under ordinarie arbetstid, samt transporter av gods eller utrustning, kan räknas som arbetstid.
- EU-domstolen har fastslagit att restid kan vara arbetstid om anställda inte har en fast arbetsplats och står till arbetsgivarens förfogande.
- Arbetsgivare måste beakta dygnsvila och veckovila i samband med planering av arbetstid för resande anställda.
Inga svar