Juristens Svar: Förståelse av Karensavdraget

Karensavdraget är en central del av det svenska systemet för sjuklön som trädde i kraft 2019 och ersatte de tidigare reglerna om karensdagar. Karensavdraget innebär att en viss del av den sjuklön som en anställd skulle ha fått dras av under sjukdomsperioden. Trots att termen ”karensdag” fortfarande används, är det viktigt att förstå att detta avdrag inte nödvändigtvis motsvarar en hel dags sjuklön. För anställda täckta av kollektivavtal kan det finnas specifika regler som gäller för hur karensavdraget beräknas.

Vad innebär Karensavdraget?

Karensavdraget motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen för sjuklön. Denna veckoersättning beräknas utifrån den anställdes genomsnittliga arbetstid och lön under en kalendermånad. Till exempel, om en anställd vanligtvis arbetar 40 timmar i veckan och får en lön på 20 000 kronor, skulle veckoersättningen vara 5 000 kronor, vilket leder till ett karensavdrag på 1 000 kronor vid sjukdom.

Beräkning av Veckoersättning

För att beräkna veckoersättningen tar man hänsyn till den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Om en deltidsanställd ofta arbetar extra timmar, ska dessa även ingå i beräkningen. Detta säkerställer att anställda som arbetar mer än sin avtalade tid inte missgynnas.

Ingen Avtalad Tjänstgöringsgrad

Om det inte finns någon avtalad arbetstid, eller om arbetstiden varierar kraftigt, bör arbetsgivaren istället använda en jämförelseperiod för att beräkna karensavdraget. En lämplig jämförelseperiod kan vara allt från en till tre månader, beroende på hur den anställde har arbetat. Detta kan innefatta att ta hänsyn till provisioner eller obekväm arbetstid som bara förekommer vissa veckor.

Vad händer om den anställde arbetar del av dagen?

Om en anställd går hem på grund av sjukdom men har några timmar kvar av arbetsdagen, dras den resterande delen av karensavdraget från den sjuklön som betalas ut nästa dag om sjukdomsperioden kvarstår. Om den anställde återkommer till jobbet dagen efter, kan det hända att hen inte får någon sjuklön alls, eftersom karensavdraget kan överstiga 80 procent av den förlorade arbetsinkomsten.

Karensavdraget och Sjuklön

Det är viktigt att notera att karensavdraget dras från den sjuklön som ska betalas. Om en anställd inte är borta från jobbet under en längre tid, kan karensavdraget påverka den utbetalade sjuklönen. Om en anställd återinsjuknar inom fem dagar, kommer timmarna som arbetades innan sjukdom att beaktas i den sjuklön som betalas ut.

Räknas Helgen in i Sjukdagarna?

Ja, helger räknas in i sjukdagarna. Det är kalenderdagar som används för att beräkna sjukperioden, även om den anställde inte får någon sjuklön för helger eller arbetsfria dagar. Sjuklöneperioden omfattar den första dagen då den anställdes arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de följande tretton kalenderdagarna.

Sammanfattning

  • Karensavdraget är 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen för sjuklön.
  • Beräkningen av veckoersättning inkluderar den anställdes faktiska arbetstid och eventuella extra timmar.
  • Utan avtalad tjänstgöringsgrad används en jämförelseperiod för att bestämma karensavdraget.
  • Helger räknas som sjukdagar, även om ingen sjuklön betalas för dessa dagar.

För mer information och hjälp med att räkna ut karensavdraget och sjuklönen, kan du använda vårt onlineverktyg.